Löpning

Är det 30 års krisen som ligger runt hörnan eller är det verkligen ett äkta sug efter att börja springa och varför kan man inte ändra suget till att verkligen göra det. Jag ser rundan framför mig, hör mitt flåsande, känner musiken som motiverar mig och känner hur svetten kommer krypandes. I mina ögon är det något underbart och vackert med allt det där men ändå så sitter jag här framför min data och har så svårt att komma ut och verkligen komma till skott att springa eller löp träna som det så fint heter. Måste man ställa upp i ett lopp för att verkligen börja ta sig i kragen eller är det bara jag som har dålig självdisciplin? Måste jag verkligen bestraffa mig själv med att säga att om jag inte kommer ut och springer lite så får jag inte köpa fler tv spel eller är det bara löjligt? Men det känns som det nu är dags att ta tag i det mesta och bara kör på en stor ändring i livet och verkligen köra på det och skit i vad alla andra gör. Var ska man hitta motivationen till det och vad ska man göra för att det ska hålla i mer än tre dagar? Eller är det bara den där underbara whiskeyn som ger mig dåligt samvete? Vi får väll se vad kroppen och huvudet säger imorgon när whiskyn har gått hem till sitt. =)